Efter att den Svenska bankmarknaden varit strängt reglerad, avreglerades den till största delen 1985. Detta medförde nya förutsättningar för bankerna på den svenska marknaden. Syftet med denna uppsats är därför att studera den Svenska bankmarknaden under åren 1986 och 1993. Den Svenska bankmarknaden är en utpräglad oligopolmarknad och kännetecknas av att etableringshinder råder på marknaden, dessa beskrivs mer ingående i teorikapitlet. Slutsatsen av denna studie är att den ökade konkurrensen har lett till att produktdifferentiering, som exempelvis användandet av Internet är viktigt för bankerna på den Svenska bankmarknaden.

DnB NOR, Norges ledande bank är en ny aktör som år 2007 påbörjade sin etablering på den Svenska bankmarknaden vilken på senare tid präglats av förändringar. Studiens syfte är att utifrån ett marknadsföringsperspektiv undersöka och analysera DnB NOR:s val av etableringsstrategi på den Svenska bankmarknaden för privatpersoner samt varför företaget valt denna strategi.Utifrån studiens teoretiska modell kan ett företag etablera sig antingen via uppköp av befintliga företag eller genom internorganisk tillväxt. För uppsatsen har en kvalitativ metodform använts vilken bygger på semistrukturerade personliga intervjuer med representanter ifrån DnB NOR och Svenska Bankföreningen.Slutsatsen är att DnB NOR använt sig av en unik etableringsstrategi som bygger på uppköp av företag verksamma på indirekt relaterade marknader till den Svenska bankmarknaden..

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det finns byteskostnader på den Svenska bankmarknaden. Shy (2002) har utvecklat en metod för att estimera byteskostnader på olika marknader. Shys modell kommer att användas för att estimera byteskostnaderna på den Svenska bankmarknaden. Resultatet visar att storbankerna, överlag, har högre priser och högre byteskostnader än nischbankerna. Resultatet är rimligt eftersom storbankerna erbjuder ett större produktsortiment och större möjlighet till personlig service, vilket borde innebära högre priser för deras kunder.

Uppsatsen behandlar den Svenska bankmarknaden och hur den har utvecklats under de senaste åren. Den tar bland annat upp finanskrisen 2008 och vilken effekt den hade på den Svenska bankmarknaden. Syftet är att analysera konkurrensen (och vinsterna) på den Svenska bankmarknaden. Vi har använt oss av en litteraturstudie och kvantitativ data för att beräkna olika konkurrensmått, samt analysera bankernas vinster. Marknadsstrukturen är en tydlig oligopolmarknad, med ett Cournot- samt Stackelbergbeteende.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den Svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den Svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Denna uppsats behandlar konkurrensgraden på marknaden för utlåning i Sverige för de fyra storbankerna, Nordea, Handelsbanken, S-E-banken och Föreningssparbanken under tidsperioden 1989-2002. Syftet med uppsatsen är att undersöka konkurrenssituationen på den Svenska bankmarknaden för utlåning bland de fyra storbankerna. Studien syftar även till att undersöka hur bankernas prissättning har påverkats av fusionen. För att få en förståelse för ämnet inleds uppsatsen med en teoretisk genomgång till de olika fusionsmotiven. Denna teoretiska genomgång har sedan legat till grund för den modell som beskriver efterfrågan.

De svenska storbankernas vinster är höga, till och med provocerande höga enligt finansminister Anders Borg. I Sverige domineras marknaden av de fyra så kallade storbankerna; Handelsbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Storbankerna visar hög lönsamhet och i samband med offentliggörandet av 2011 års bokslut har en debatt tagit fart i media om huruvida denna höga lönsamhet är legitim eller ej. Syftet med utredningen är att, genom att undersöka den svenska bankstrukturen, förklara hur graden av koncentration på den Svenska bankmarknaden påverkar konkurrensen och hur dessa faktorer i sin tur påverkar de svenska bankernas prissättning och höga lönsamhet. För att se om den ovan nämnda situationen på den Svenska bankmarknaden är avvikande kommer jämförelser med andra europeiska länder att genomföras och eventuella likheter och skillnader dem emellan att diskuteras.

Den Svenska bankmarknaden har förändrats radikalt sedan avregleringen i mitten av 1980-talet. Konkurrensen har blivit allt hårdare då nya aktörer har etablerat sig på den svenska marknaden och de redan etablerade finansiella företagen har utvidgat sin verksamhet. Den välutvecklade tekniken och den ökade konkurrensen har medfört att privatpersoner på ett enkelt sätt byta bank eller skaffa en till bank. Men då allt fler aktörer befinner sig på marknaden har valet av bank även blivit ett allt mer komplext val. Därmed ska privatpersoners bankvanor, nöjdhet och relation till banken kartläggas.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva, analysera och jämföra vad svenska banker med olika storlek väljer för strategier för att möta framtidens kundbehov med utgångspunkt från dess historia, konkurrenssituation och teknologiska utveckling. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod med ett abduktivt angreppssätt. Vår empiri har samlats in genom litteratur och genom intervjuer med de olika bankerna. Teoretiska perspektiv: Vi har använt oss av teorier som visar på vilka faktorer som har gjort att bankmarknaden har utvecklats som den har gjort. Därefter har vi gått djupare in på hur de olika bankernas strategier har uppkommit och slutligen bygger vår teoridel på hur de olika bankerna kan möta sina kunder på marknaden.

Bakgrund och problem: Kundlönsamhetsanalyser har sedan en längre tid utförts inombankbranschen (Söderlund, 1997). Banker rankar själva kundlönsamhet som en ytterst viktig faktor försin fortlevnad (Hart & Smith, 1998). Trots att kundlönsamhet har varit känt som begrepp sedan enlängre tid tillbaka och att användningen av kundlönsamhetsanalyser är utbredd, finns det endast enbegränsad mängd empirisk forskning kring hur praktiskt arbete bedrivs inom området (Cäker, 2000).Vi har därför funnit det vara intressant att utföra en empirisk studie om hur styrning sker för att uppnåkundlönsamhet på den Svenska bankmarknaden, eftersom det är uppenbart att det finns motiv för attarbeta med detta område.Syfte: Studien syftar till att ge en bred bild av hur styrning för att uppnå kundlönsamhet sker på denSvenska bankmarknaden. En rättvisande och bred bild skapas genom att kartlägga och analysera bådestorbanker och nischbanker i studien, eftersom den Svenska bankmarknaden inbegriper båda dessabankkategorier. Fokus i studien ligger på storbankerna och studiens tyngdpunkt läggs i dengeneralisering som ämnas göras av storbankernas styrning.

Efter ett antal lagändringar har förutsättningarna för nyetablering på finansmarknaden blivigt allt enklare. Den tekniska utvecklingen har ytterligare förändrat förutsättningarna. I Sverige har de fyra storbankerna som består av Skandinaviska Enskilda Banken (SEB), Nordea, Föreningssparbanken (FSB) och Handelsbanker ca 80 % av marknadsandelarna. För de flesta hushållen är finansiella tjänster av vital betydelse och utgör i många fall en stor del av hushållets utgifter. Konkurrensverket menar att många hushåll skulle spara ett betydande belopp genom att aktivt välja bank.

I takt med att nya aktörer intar den Svenska bankmarknaden ökar kraven på de stora traditionella aktörerna. Trots detta väljer ändå många bankkunder att stanna kvar vid sin ursprungliga bank, vilket är en bidragande orsak till att det fortfarande råder en märkbar trögrörlighet på marknaden. Syftet med uppsatsen är att undersöka orsaker till den befintliga trögrörligheten på den Svenska bankmarknaden utifrån ett kund - och branschperspektiv. Andra områden som uppsatsen syftar att undersöka är hur nöjda bankkunderna är och vilken betydelse interaktionen mellan banken och kunden har. Som utgångspunkt har vi valt teorier från vedertagna forskare som står för en traditionell syn inom relationsmarknadsföring.

Bakgrund: Den senaste finansiella turbulensen på bankmarknaden har uppmärksammat att likviditetsriskhantering varit ett eftersatt område. Förtroendet för men även mellan banker minskade samtidigt som osäkerheten ökade. Detta påverkade bankernas möjligheter till att finansiera sig, vilket i sin tur ledde till ökade likviditetsrisker. Som ett sätt att öka förtroende och minska osäkerheten har Baselkommittén för banktillsyn, BCBS, föreslagit att mer information bör delges bankmarknaden. Problematisering: Om otillräcklig information om bankens likviditetsriskhantering offentliggörs, påverkar osäkerheten förtroendet för bankerna.

SYFTE: Syftet med uppsatsen är tvåfaldigt: Dels att undersökaoch beskriva rådande förutsättningar på den Österrikiskabankmarknaden och att utifrån dessa insikter peka utplatser för en eventuell expansion och öppnande av nyakontor för SHB Österrike.TILLVÄGAGÅNGSSÄTT: I denna uppsats har en metodtriangulering använts föratt täcka och motverka de svagheter med att baraanvända sig av en metod. Vårt förhållningssätt har varitabduktivt, vilket betyder att vi till viss grad varit öppnaför ny information under processens gång och stundtalsgått tillbaka till teoriavsnittet för att förfina.SLUTSATSER: Sammantaget har vi sett en sund och stabil utvecklingbåde på den österrikiska bankmarknaden och förlandsspecifika makrovariabler de senaste åren, vilkettillsammans ger positiva utsikter för framtiden. Islutsatserna av undersökningen pekar vi ut städerna Linzi regionen Oberösterreich och Graz i regionenSteiermark som potentiella platser för eventuellexpandering och utplacering av SHB:s nästkommandekontor i landet..

I takt med ökad globalisering och ökat ekonomiskt utbyte mellan länder världen över blir det allt viktigare att kunna jämföra information i företagens finansiella rapporter. I Europa har ett led mot ökad jämförbarhet varit krav på börsnoterade företag att följa IFRS, vars målsättning är att skapa en redovisning som är jämförbar och harmoniserad på global nivå. 2007 infördes IFRS 7 Finansiella instrument: Upplysningar, som utvecklades då krav på riskupplysningar inte var tillräckliga i tidigare regelverk. Vid införandet fick regelverket större effekt på banksektorn än andra branscher, då bankernas totala tillgångar och skulder i genomsnitt 90 % utgörs av finansiella instrument. Banker har en central roll i samhället och en koppling till alla individer på ett eller annat sätt.Vår studie syftar till att undersöka hur banker på den Svenska bankmarknaden lämnar riskupplysningar enligt kraven från IFRS 7, samt hur svenska banker riskupplyser i jämförelse med de utländska bankerna.